Kalmar försvarsområde

Kalmar försvarsområde
(Fo 18)
Information
Officiellt namnKalmar försvarsområde
Datum1942–1974, 1990–1997
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypFörsvarsområde
RollFörsvarsområdesregemente
Del avKalmar regemente [a]
EfterföljareSmålands försvarsområde
StorlekRegemente
HögkvarterKalmar garnison
FörläggningsortKalmar
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga

Kalmar försvarsområde (Fo 18) var ett svenskt försvarsområde inom svenska armén som verkade i olika former åren 1942–1974 och åren 1990–1997. Försvarsområdesstaben var förlagd i Kalmar garnison i Kalmar.[1]

Historia

Kalmar försvarsområde bildades den 1 oktober 1942 och var direkt underställd militärbefälhavaren för I. militärområdet. Från den 1 januari 1947 Växjö försvarsområde gemensam stab och försvarsområdesbefälhavare med Kalmar försvarsområde (Fo 18), vilket i praktiken innebar en försvarsområdesbefälhavare för de tre länen i Småland, då Jönköpings försvarsområde integrerades i Växjö försvarsområde.[1]

I samband med OLLI-reformen, vilken genomfördes inom försvaret åren 1973–1975, föreslogs att Kalmar/Växjö försvarsområde (Fo 18/16) med stab i Kalmar skulle delas i tre självständiga försvarsområden, Kronobergs försvarsområde (Fo 16), Jönköpings försvarsområde (Fo 17) och Kalmar försvarsområde (Fo 18). Dock så kom de två försvarsområdesstaber i Växjö och Kalmar sammanslås med regementsstaben för Kronobergs regemente i Växjö, vilket från den 1 juli 1974 bildade försvarsområdesregementet Kronobergs regemente och försvarsområde samt Kalmar försvarsområde (I 11/Fo 16/18). Detta medförde att Kronobergs regemente blev ett A-förband (försvarsområdesregemente). Inom Växjö försvarsområde, som antog namnet Kronobergs försvarsområde, samt Kalmar försvarsområde var Kronobergs regemente ensamt förband. Inom ett försvarsområde tillfördes A-förbanden det samlade mobiliserings- och materialansvaret och B-förband svarade endast som ett utbildningsförband.[2] Den 1 juli 1990 avskiljdes försvarsområdesstaben för Kalmar försvarsområde för att underställas chefen för det nybildade Kalmar regemente.

Inför försvarsbeslutet 1996 föreslogs en ny försvarsområdesindelning vilket innebar att tre försvarsområdesstaber inom Södra militärområdet (Milo S) skulle avvecklas senast den 31 december 1997. De tre staber som föreslogs för avveckling återfanns i Kalmar, Växjö och Ystad. Gällande staberna i Växjö och Kalmar föreslogs de tillsammans med staben i Eksjö att bilda ett gemensamt försvarsområde.[3]

Kalmar regemente höll sin avvecklingsceremoni den 15 december 1997,[4] och avvecklades officiellt den 31 december 1997. Från den 1 januari 1998 kom Kalmar försvarsområde (Fo 18) att integreras i Jönköpings försvarsområde (Fo 17), som antog namnet Smålands försvarsområde (Fo 17). Som stöd till hemvärn och frivilligverksamheten inom före detta Kalmar försvarsområde bildades försvarsområdesgruppen Kalmargruppen.[5]

Förläggningar och övningsplatser

När försvarsområdet bildades förlades staben till Norrgård Norra vägen 49 i Kalmar. När staben blev en del av Kronobergs regemente kom den att omlokaliseras till Växjö den 1 juli 1974.[1]

Förbandschefer

Namn, beteckning och förläggningsort

Namn
Kalmar försvarsområde 1942-10-01 1974-06-30
Kalmar försvarsområde 1990-07-01 1997-12-31
Beteckningar
Fo 18 1942-10-01 1974-06-30
Fo 18 1990-07-01 1997-12-31
Förläggningsorter
Kalmar garnison (F) 1942-10-01 1974-06-30
Kalmar garnison (F) 1990-07-01 1997-12-31

Se även

Referenser

Anmärkningar

  1. ^ Åren 1942–1966 var staben fristående och underställd chefen för I. militärområdet, åren 1966–1974 samt åren 1990–1994 chefen för Södra militärområdet, åren 1994–1997 chefen för Kalmar regemente.

Noter

  1. ^ [a b c] Holmberg (1993), s. 70
  2. ^ ”Kungl, Maj:ts proposition 1973:75”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-angaende-vissa_FW0375. Läst 12 juli 2019. 
  3. ^ ”Regeringens proposition 1996/97:4”. Riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/totalforsvar-i-fornyelse---etapp-2_GK034. Läst 9 januari 2017. 
  4. ^ Braunstein (2003), s. 93-95
  5. ^ ”Norra Smålands regemente”. web.archive.org. Arkiverad från originalet den 21 januari 1998. https://web.archive.org/web/19980121073442/http://www.mil.se/FM/arme/i12/i12.htm. Läst 9 januari 2017. 

Tryckta källor

  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
v  r
Svenska försvarsområden
Försvarsområden
Götaland
Svealand
Norrland
v  r
Försvarsmakten
Ledning
Ledningsstaben (LEDS) · Produktionsledningen (PROD) · Insatsledningen (INS) · Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST) · Generalläkaren (GL) · Informationsstaben (INFOS) · Juridiska staben (JURS) · Personalstaben (PERSS) · Försvarsmaktsledningen (FML)
Försvarsmaktens heraldiska vapen
Försvarsgrenar
Stridskraft ledning- och underrättelse (LEDUND)
Stridskraft logistik (LOG)
Försvarsmaktens specialförband
EU:s stridsgrupper
Totalförsvarsgemensamma centrum och skolor
Försvarsmaktens gemensamma centra
Utbildning
Försvarsmaktens militärhögskolor
Försvarsmaktens stridsskolor
Försvarsmaktens övriga funktionsskolor
Försvarsmaktens funktionsenheter
Försvarsmaktsgemensamma förband
Försvarsmakts- och
totalförsvarsövningar
Norrsken (FMÖ 82) · Sydfront (FMÖ 82) · Ostkust (FMÖ 83) · Västgräns (FMÖ 85) · Väst (FMÖ 86) · Mitt i Sverige (TFÖ 87/FMÖ 87) · Sydfront (FMÖ 89) · Nordanvind (FMÖ 91) · Orkan (FMÖ 93) · Aurora (FMÖ 17) · TFÖ 2020 · Aurora (FMÖ 20) Aurora (FMÖ 23)