Gotlands marindistrikt

Gotlands marindistrikt
(MDG)
Information
Officiellt namnGotlands marindistrikt
Datum1928–1956
LandSverige
FörsvarsgrenMarinen
TypMarindistrikt
RollOperativ, territoriell och taktisk verksamhet
Del avChefen för Marinen [a]
EfterföljareVisby marina bevakningsområde
StorlekStab
HögkvarterVisby garnison
FörläggningsortVisby
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga

Gotlands marindistrikt (MDG), var ett marindistrikt inom svenska marinen som verkade i olika former åren 1928–1956. Förbandsledningen var förlagd i Visby garnison i Visby.[1]

Historik

Gotlands marindistrikt bildades som ett krigsförband den 1 januari 1928. Bakgrunden var avsaknaden av klara befälsförhållanden samt en enhetlig ledning för de svenska kustområdena i krig eller vid krigsfara. Genom försvarsbeslutet 1925 kom territorialvattnet längs den svenska kusten att delas in i marindistrikt, där Gotlands marindistrikt utgjorde ett av sex marindistrikt. Marindistriktet omfattade territorialvattnet, det marina försvarsområdet samt den del som utgjorde landterritorium. Genom försvarsbeslutet 1936 beslutades att de samtliga marindistrikten skulle fredsorganiseras från den 1 juli 1937. Med den nya organisationen kom marindistrikten omfatta stab, personalavdelning, intendenturförvaltning, sjukvårdsförvaltning, kameralkontor, och från 1 augusti 1939 tillkom fartygsdepåer, örlogsdepåer. Åren 1939–1945 bestod marindistriktet även av Visbyavdelningen med tillhörande fartygsdetachement, fiskfördelningscentral samt en kustbevakningsavdelning.[2]

Under 1957 skulle fyra av de sex marindistrikten omorganiseras till marinkommando, samt två marindistrikt som skulle upplösas och avvecklas. Gotlands marindistrikt utgjorde ett av de två marindistrikten. Den 31 december 1956 upplöstes Gotlands marindistrikt och dess uppgifter övertogs av Ostkustens marindistrikt,[3] vilket omorganiserades under 1957 till Marinkommando Ost. Åren 1957–1958 ingick marindistriktet som Visby marina bevakningsområde (BoVi) i Marinkommando Ost.[1]

Förläggningar och övningsplatser

Inledningsvis var staben och förbandsledningen för Gotlands marindistrikt förlagd till Stockholm. År 1939 omlokaliserades staben från fastlandet till S:t Hansgatan 53 i Visby.[3]

Förbandschefer

Åren 1933–1937 var chefen för Ostkustens marindistrikt tillika chef för Gotlands marindistrikt, åren 1942–1956 var chefen för VII. militärområdet tillika chef för Gotlands marindistrikt.[3]

Namn, beteckning och förläggningsort

Namn
Gotlands marindistrikt 1928-01-01 1956-12-31
Beteckningar
MDG 1928-01-01 1956-12-31
Förläggningsorter
Stockholms garnison (F) 1928-01-01 1939-??-??
Visby garnison (F) 1939-??-?? 1956-12-31

Se även

Referenser

Anmärkningar

  1. ^ Åren 1928–1956 var förbandet direkt underställt Chefen för Marinen.

Noter

  1. ^ [a b] Braunstein (2011), s. 52
  2. ^ Jansson, Johansson (2001), s. 39-40
  3. ^ [a b c] ”Gotlands marindistrikt”. tjelvar.se. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180818052237/http://www.tjelvar.se/marinen/marinen.htm. Läst 17 augusti 2018. 

Tryckta källor

  • Braunstein, Christian (2011). Sveriges marina förband och skolor under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 13. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 12638815. ISBN 978-91-976220-5-9 
  • Kjellander, Rune (2007). Svenska marinens högre chefer 1700-2005: chefsbiografier och befattningsöversikter samt Kungl Örlogsmannasällskapets ämbetsmän och ledamöter 1771-2005. Stockholm: Probus. Libris 10452099. ISBN 978-91-87184-83-3 
  • Jansson, Nils-Ove; Johansson, Christer (2001). Marinkommando Väst: kronologi över marin verksamhet på västkusten. Borås: Warne förlag. Libris 8402344. ISBN 91-86425-30-7 
v  r
Svenska marinens historiska och aktiva staber, förband och skolor
Högre ledning
Staber
Regional ledning
Kustartilleriförsvar
Försvarsgrens-
gemensamma enheter
Centrum
Skolor
Flottan
Flottstyrkor
Göteborgseskadern Göteborgsavdelningen Härnösandsavdelningen Karlskronaavdelningen Norrköpingsavdelningen Norrlandsavdelningen Stockholmsavdelningen Väneravdelningen Visbyavdelningen Ålandshavseskadern
Divisioner
5. patrullbåtsdivisionen 18. patrullbåtsdivisionen 23. patrullbåtsdivisionen 31. korvettdivisionen 33. minröjningsdivisionen 34. underhållsdivisionen 34. robotbåtsdivisionen 36. patrullbåtsdivisionen 41. minröjningsdivisionen 42. minröjningsdivisionen 43. underhållsdivisionen 44. röjdykardivisionen 46. patrullbåtsdivisionen 48. patrullbåtsdivisionen Skonertdivisionen
Skolor
Örlogshamnar
Operationsbaser
Hemsöbasen Gräddöbasen Saxarfjärdsbasen Södertörnsbasen Orrfjärdsbasen Fårsösundsbasen Stockholmsbasen Järnaviksbasen Blekingebasen Grebbestadsbasen Gullmarsbasen Marstrandsbasen
Stationer och depåer
Kustartilleriet
Regementen
Brigader
Centrum och Skolor
Amfibiekåren
Regementen
Bataljoner
1. amfibiebataljonen 2. amfibiebataljonen 3. amfibiebataljonen 4. amfibiebataljonen 5. amfibiebataljonen 6. amfibiebataljonen
Skolor
Marinflyget
Ledning
Förband
Namn i fetstil är aktiva förband, skolor eller centrum
v  r
Försvarsmakten
Ledning
Ledningsstaben (LEDS) · Produktionsledningen (PROD) · Insatsledningen (INS) · Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST) · Generalläkaren (GL) · Informationsstaben (INFOS) · Juridiska staben (JURS) · Personalstaben (PERSS) · Försvarsmaktsledningen (FML)
Försvarsmaktens heraldiska vapen
Försvarsgrenar
Stridskraft ledning- och underrättelse (LEDUND)
Stridskraft logistik (LOG)
Försvarsmaktens specialförband
EU:s stridsgrupper
Totalförsvarsgemensamma centrum och skolor
Försvarsmaktens gemensamma centra
Utbildning
Försvarsmaktens militärhögskolor
Försvarsmaktens stridsskolor
Försvarsmaktens övriga funktionsskolor
Försvarsmaktens funktionsenheter
Försvarsmaktsgemensamma förband
Försvarsmakts- och
totalförsvarsövningar
Norrsken (FMÖ 82) · Sydfront (FMÖ 82) · Ostkust (FMÖ 83) · Västgräns (FMÖ 85) · Väst (FMÖ 86) · Mitt i Sverige (TFÖ 87/FMÖ 87) · Sydfront (FMÖ 89) · Nordanvind (FMÖ 91) · Orkan (FMÖ 93) · Aurora (FMÖ 17) · TFÖ 2020 · Aurora (FMÖ 20) Aurora (FMÖ 23)