Västsamiska språk
| Västsamiska språk | |
| Talas i | Sápmi (nordligaste delarna av Sverige, Norge, Finland) |
|---|---|
| Region | Nordkalotten |
| Antal talare | 20 000–25 000 |
| Status | hotat |
| Språkfamilj | Västsamiska språk |
Skriftsystem | latinskt alfabet (flera varianter) |
| Officiell status | |
| Officiellt språk i | officiellt minoritetsspråk (regionalt i Norge, Sverige och Finland) |
| Språkkoder | |
| ISO 639‐3 | – |
Västsamiska språk är en undergrupp av samiska språk. Dessa språk ingår i sin tur i den uraliska språkfamiljen. Den andra huvudgrupperingen av samiska språk är östsamiska språk.
Indelning
Grundläggande
Indelningen av de västsamiska språkvarieteterna varierar, men man talar huvudsakligen om fem:
- Nordsamiska
- Lulesamiska
- Pitesamiska (arjeplogsamiska)
- Umesamiska
- Sydsamiska
Detaljerad
Dessutom finns en mer detaljerad indelning som går ner på dialektnivå. Den kan motsvara följande listning:
- Västsamiska
- nordsamiska (davvisámi/davvisámegiella, omkring 20 000 talare)
- "nordlig grupp"
- sjösamiska[1]
- finnmarkssamiska[1]
- västlig variant[1]
- östlig variant[1]
- tornesamiska[1]
- finsk variant (västra Enontekiö etc)[1]
- karesuandosamiska (Norge och Sverige)[1]
- jukkasjärvimålet (Sverige och Norge)[1]
- kaitum (Sverige)[1]
- "västlig grupp"
- lulesamiska (julevsámegiella, 1 500–2 000 talare)[2]
- nordlig variant[1]
- central variant[1]
- sydlig variant[1]
- pitesamiska eller arjeplogsamiska (30–50 talare)
- lulesamiska (julevsámegiella, 1 500–2 000 talare)[2]
- "nordlig grupp"
- sydsamiska språk
- umesamiska (omkring 20 talare)
- sydsamiska (omkring 500 talare)
- åselesamiska[1]
- jämtlandssamiska[1]
- nordsamiska (davvisámi/davvisámegiella, omkring 20 000 talare)
Referenser
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Lando, Steve (2010): Europas tungomål II/II. Visby: Nomen förlag. 873ff. Läst 8 februari 2014. ISBN 978-91-7465-075-4
- ^ ”Saami, Lule” (på engelska). Ethnologue. http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=smj. Läst 16 mars 2009.
| ||||||||||||||||||||||
