Slaget vid Wenden (1601)

Slaget vid Wenden
Del av Andra polska kriget
Ägde rum 7 januari 1601
Plats Wenden, Livland (dagens Cēsis i Lettland)
Resultat Polsk-litauisk seger
Stridande
Polen-Litauen Sverige Sverige
Befälhavare och ledare
Maciej Dębiński
Jürgen von Farensbach 		Sverige Hans Bengtsson
Styrka
700 man (varav 350 bevingade husarer)[1] Över 3 000 man[1]
Förluster
10 döda
60 sårade[1] 		300-1 900 döda och sårade[2][1]
100 tillfångatagna[1]
13 fanor
v • r
Andra polska kriget
Första skedet

Karksi · Lambazi · Wenden I · Ergle · Kokenhausen · Wolmar · Fellin · Reval · Weissenstein I · Wesenberg · Pärnu I · Narva · Weissenstein II · Riga I · Kirkholm · Dünamünde I · Pärnu II · Salis · Riga II · Pärnu III · Dünamünde II · Dünamünde III · Pärnu III

Andra skedet

Riga III · Kroppenhof · Mitau I

Tredje skedet
Kokenhusen · Birzen · Bauske · Listenhoff · Wallhof · Bauska · Mitau II · Mewe · Selburg · Wenden II · Puck · Czarne · Danziger-Werder I · Danziger-Werder II · Grebin · Dirschau · Oliwa · Treiden · Danzigs redd · Danzig · Vistula · Osterode · Gorzno · Trzciana

Slaget vid Wenden (även känt som slaget vid Kieś) var ett fältslag som ägde rum den 7 januari 1601 vid staden Wenden, under det Andra polska kriget (1600-1629). De polsk-litauiska trupperna stod under befäl av Jürgen von Farensbach och Maciej Debinski, medan svenskarna stod under Hans Bengtsson. Denna strid är den första som den svenska armén möter de bevingade husarerna, och striden slutade med att de svenska trupperna närmast förintades av de polska ryttarna.[1]

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c d e f] Leszek Podhorodecki, "Rapier i koncerz", Warszawa 1985, ISBN 83-05-11452-X
  2. ^ Isacson, Claes-Göran (ed) (2006). Vägen till Stormakt. Stockholm: Norstedts. sid. 320. ISBN 91-1-301502-8