Slaget vid Chancellorsville

Slaget vid Chancellorsville
Del av amerikanska inbördeskriget

Slaget vid Chancellorsville av Kurz & Allison
(skildrar den sårade sydstatsgeneralen Stonewall Jackson den 2 maj 1863).
Ägde rum 30 april - 6 maj 1863
Plats Chancellorsville, Spotsylvania County, Virginia
Resultat Seger för sydstaterna
Stridande
USA USA (Nordstaterna) Amerikas konfedererade stater CSA (Sydstaterna)
Befälhavare och ledare
Joseph Hooker Robert E. Lee
Styrka
133 868 60 892
Förluster
17 197 totalt
1 606 döda
9 672 skadade
5 919 tillfångatagna/saknade
13 303 totalt
1 665 döda
9 081 skadade
2 018 tillfångatagna/saknade
v  r
Chancellorsvillefälttåget
Chancellorsville – Fredericksburg II – Salem Church – Stonemans räd 1863

Slaget vid Chancellorsville var ett slag under amerikanska inbördeskriget, vilket markerade höjden av militär framgång för sydstaterna (konfederationen) och dess huvudsakliga militära styrka Nordvirginiaarmén.

Slagets inledning

Slaget vid Chancellorsville började med att unionsarmén gjorde en stor kringgående rörelse som skar av sydstatsarmén vid Fredericksburg från sina förbindelselinjer söderut med Richmond. Den 27 april 1863 ledde unionsgeneralen Joseph "Fighting Joe" Hooker V:e, IX:e och XII:e kårerna över floderna Rappahannock och Rapidan ovanför Fredericksburg. Man passerade över Rapidan vid Germanna Ford och Ely's Ford och koncentrerade sina styrkor nära Chancellorsville den 30 april och 1 maj. Den III:e kåren beordrades förena sig med huvudarmén via United States Ford. Sedgwicks VI:e kår och Gibbons division lämnades kvar vid Fredericksburg för att störa den konfedererade styrkan där. Under tiden hade Lee beordrat generalmajor Jubal "Old Jube" Early att kvardröja vid Fredericksburg och lät resten av armén marschera för att söka slag med unionen. Under tiden som Hookers styrkor rörde sig mot Fredericksburg längs Orange Turnpike-vägen mötte de ökande motstånd från konfederationens trupper. Hooker fick rapport om överlägsna konfedererade styrkor och avbröt därför rörelserna mot Fredericksburg för att i stället koncentrera sig mot Chancellorsville. Pressad av Lees framryckning intog Hooker en defensiv hållning varigenom initiativet övergick till Lee.

Jacksons omgruppering och anfall

Karta som visar Jacksons omgruppering och anfall den 2 maj.

Högra flygeln på Hookers försvarsställning var oförankrad och ingenting var gjort för att förhindra ett angrepp i sidan. Robert E. Lee beordrade därför Stonewall Jackson att förflytta sin armékår från sydstatsarméns högra till dess vänstra flygel för att därifrån göra en omfattning och anfalla unionsarméns försvarsställning från sidan. Jackson lyckades den 2 maj göra en dold förflyttning av hela sin armékår längs unionsarméns front därför att ägaren till Catharine Furnace - Charles C. Wellford - nyligen hade återupptagit användningen av en skogsväg för ved och malm vilken var dold från insyn från unionens ställningar. Hyttägarens son - Charles B. Wellford - fungerade som vägvisare vid den stora omgruppering vilken ledde till sydstaternas seger vid Chancellorsville.[1]

Sporadiska strider förekom på andra platser runtomkring medan Jacksons trupper nådde fram till sina anfallspositioner. Kl. 17.20 stormade Stonewall Jacksons trupper fram i en förödande attack som krossade unionens XI:e kår, men unionstrupperna återsamlade sig och genomförde motattacker. Oordning och mörker gjorde slut på den dagens strider. Under kvällen genomförde Stonewall Jackson själv spaning mot fienden och sårades därvid dödligt av sina egna trupper, 18th North Carolina; detta skedde kl. 21.00 och han bars bort från slagfältet och avled 8 dagar senare. Generalmajor J.E.B. Stuart tog tillfälligt befäl över Jacksons kår.

Unionens försvarslinje bryts

Döda sydstatssoldater efter slaget.

Nästa dag, den 3 maj, anföll de konfedererade på båda kanterna och kraftsamlade sitt artilleri mot Hazel Grove vilket slutgiltigt bröt unionens linje vid Chancellorsville. Hooker drog sig tillbaka 1,5 km och förskansade sig i ett U med ryggen mot floden vid United States Ford. Unionsgeneralerna Berry och Whipple samt konfederationsgeneralen Paxton dödades i slaget och Jackson sårades dödligt. Under natten mellan den 5 och 6 maj drog sig Hooker tillbaka till den norra sidan av Rappahannock. Slaget vid Chancellorsville anses av många som Robert E. Lees största seger. Ett kostsamt slag, förlusterna var för unionen 14 000 man och för konfederationen 10 000. Totalt deltog i slaget 97 000 man på unionssidan och 57 000 på konfederationens sida.

Referenser

  1. ^ S.C. Gwynne (2014), Rebel Yell (New York: Scribner), sid. 528-531.

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Slaget vid Chancellorsville.
    Bilder & media
v  r
Amerikanska inbördeskriget
 
Ursprung
Ursprung / Frågor
Tidslinje fram till kriget · Antebellum-eran · Bleeding Kansas · Gränsstaterna · Dred Scott mot Sandford · Missourikompromissen · Secession · States' rights
Afroamerikaner · Emancipationsproklamationen · Fugitive slave laws · Slave power · Onkel Toms stuga
 
Kombattanter · Krigsskådeplatser · Fälttåg · Slag · Delstater
Kombattanter
Nordstatsarmén · Navy · Revenue Marine
Krigsskådeplatser
Östra · Västra · Sydöstra · Trans-Mississippi · Stillahavskusten · Unionsblockaden
Fälttåg
Anacondaplanen · New Mexico · Jackson's Valley · Peninsula · Northern Virginia · Maryland · Stones River · Vicksburg · Tullahoma · Gettysburg · Morgans räd · Bristoe · Knoxville · Red River · Overland · Atlanta · Valley 1864 · Bermuda Hundred · Richmond-Petersburg · Franklin-Nashville · Prices räd · Shermans marsch · Carolinas · Appomattox
Större slag
Fort Sumter · Great Bethel · Bull Run I · Wilson's Creek · Fort Donelson · Pea Ridge · Hampton Roads · Shiloh · New Orleans · Corinth · Williamsburg · Seven Pines · Sjudagars · Bull Run II · Antietam · Perryville · Prairie Grove · Fredericksburg I · Chickasaw Bayou · Stones River · Chancellorsville · Fredericksburg II · Champion Hill · Kennesaw Mountain · Gettysburg · Vicksburg · Chickamauga · Chattanooga · Wilderness · Spotsylvania · Cold Harbor · Petersburg II · Atlanta · Mobile Bay · Cedar Creek · Westport · Franklin · Nashville · Fort Fisher II · Five Forks · Bentonville · Appomattox Court House
Inblandning
efter delstat eller territorium
AL · AR · AZ · CA · CO · CT · DC · DE · FL · GA · ID · IL · IN · IA · KS · KY · LA · ME · MD · MA · MI · MN · MS · MO · MT · NV · NE · NH · NJ · NM · NY · NC · OH · OK · OR · PA · RI · SC · TN · TX · UT · VT · VA · WV · WI
 
Ledare
Sydstaterna
Militära
R.H. Anderson · Beauregard · Bragg · Cooper · Early · Ewell · Forrest · Gorgas · Hill · Hood · Jackson · A.S. Johnston · J.E. Johnston · Lee · Longstreet · Morgan · Mosby · Price · Quantrill · Semmes · E.K. Smith · Stuart · Taylor · Wheeler
Civila
Benjamin · Breckinridge · Bocock · Davis · Hunter · Mallory · Memminger · Seddon · Stephens
Nordstaterna
Militära
Anderson · Buell · Butler · Burnside · Du Pont · Farragut · Foote · Frémont · Grant · Halleck · Hooker · Hunt · McClellan · McDowell · Meade · Meigs · Ord · Pope · D.D. Porter · Rosecrans · Scott · Sheridan · Sherman · Thomas
Civila
Adams · Chase · Ericsson · Hamlin · Lincoln · Pinkerton · Seward · Stanton · Stevens · Wade · Welles
 
Följder
Konstitutionen
13:e tillägget · 14:e tillägget · 15:e tillägget
Alabama-affären · Carpetbagger · Freedman's Bank · Freedmen's Bureau · Jim Crow-lagar · Redeemers · Southern Claims Commission
Kyrkogårdar
Sydstaternas monument och minnesmärken · Nationella kyrkogårdar · Amerikanska monument och minnesmärken
Veteraner
Grand Army of the Republic · Old soldiers' homes · United Confederate Veterans
Övriga ämnen
Ku Klux Klan · Lost Cause
 
Amerikanska inbördeskriget på systerprojekt
   
Amerikanska inbördeskriget på Wiktionary
Källtexter på Wikisource
Läroböcker på Wikibooks
Bilder och media på Commons
Citat på Wikiquote
Nyheter på Wikinews
Kategori Kategori