Mekongärla
| Mekongärla Status i världen: Nära hotad[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Ärlor Motacillidae |
| Släkte | Ärlesläktet Motacilla |
| Art | Mekongärla M. samveasnae |
| Vetenskapligt namn | |
| § Motacilla samveasnae | |
| Auktor | Duckworth, Alström, Davidson, Evans, Poole, Setha & Timmins, 2001 |
Mekongärla[2] (Motacilla samveasnae) fågelart inom familjen ärlor (Motacillidae).[3] Den beskrevs som ny art så sent som 2001. Fågeln förekommer utmed Mekongfloden i Kambodja, södra Laos och Vietnam. IUCN kategoriserar den som nära hotad.
Utseende och levnadssätt
Mekongärlan är en svartvit och grå ärla, som mäter 19 centimeter och som utseendemässigt påminner om den afrikanska arten brokärla (M. aguimp) men dess läten är helt olika. Den återfinns i subtropisk eller tropisk miljö på öar med fuktig busk- eller gräsmark och på steniga eller sandiga stränder vid Mekongfloden och dess biflöden.
Utbredning och systematik
Arten beskrevs först 2001 och häckar i nordöstra Kambodja, södra Laos och södra Annam i Vietnam. Den har också observerats i sydöstra Thailand. Studier av mitokondrie-DNA indikerar att dess närmaste släktingar är japansk ärla (M. grandis), indisk ärla (M. maderaspatensis) och sädesärlekomplexet (M. alba).[4]
Status och hot
Arten är klassad som nära hotad (NT) av internationella naturvårdsunionen IUCN på grund av biotopförluster.[1] Världspopulationen tros bestå av 10 000–20 000 individer.[1]
Namn
Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar den kambodjanske fältornitologen Sam Veasna (1966-1999).[5]
Referenser
Noter
- ^ [a b c] BirdLife International 2020 Motacilla samveasnae . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 23 januari 2021.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
- ^ Duckworth et al. (2001) A new species of wagtail from the lower Mekong basin, Bulletin of the British Ornithologists' Club, vol.121, nr.3, sid:152-182
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Källor
- Craig Robson (2007) Birds of South-east Asia, New Holland Publisher, London, sid 278-279, ISBN 978-1-84330-746-4
- Lars Larsson (2001) Birds of the World, cd-rom
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör mekongärla.Bilder & media
Wikispecies har information om mekongärla.Artförteckning- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org
|
