John Eliot Gardiner

John Eliot Gardiner
FöddJohn Eliot Gardiner
20 april 1943[1][2][3] (81 år)
Fontmell Magna, Dorset, Storbritannien
Medborgare iStorbritannien[4]
Utbildad vidKing's College, Cambridge
King's College London
Bryanston School
SysselsättningDirigent, dirigent, körledare, kompositör
FöräldrarRolf Gardiner
SläktingarAlan Gardiner
Utmärkelser
Förtjänstkors av Niedersachsens förtjänstorden (första graden) (1990)
Echo Klassik för årets dirigent (1995)
Händelpriset (2001)[5]
Zwickaus Robert Schumann-pris (2001)[6]
Léonie Sonnings musikpris (2005)
Bach-medaljen (2005)[7]
Royal Academy of Music Bach Prize (2008)[8]
Hedersdoktor vid Royal College of Music (2017)[9]
Knight Bachelor
Riddare av Hederslegionen
Förtjänstkors 1:a klass av Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden
Kommendör av 2 klass av Brittiska imperieorden
Kommendör av Arts et Lettres-orden
Redigera Wikidata

Sir John Eliot Gardiner, född 20 april 1943 i Fontmell Magna, Dorset, är en brittisk dirigent.

Gardiner är framför allt känd för sina framföranden och tolkningar på tidstrogna instrument av musik från barocken. Gardiner har gjort mer än 250 inspelningar. Han grundade Monteverdikören (Monteverdi Choir) och English Baroque Soloists. Hans diskografi spänner från Claudio Monteverdi till Benjamin Britten och innehåller inte bara tidig musik och barockmusik, som är det han är mest känd för, utan också mängder av musik från klassicism och romantik såsom Beethovens alla nio symfonier, BerliozFausts fördömelse och Verdis Falstaff.

Som gästdirigent har Gardiner framträtt med några av de mest berömda orkestrarna i världen såsom The Philharmonia, Boston Symphony Orchestra, Cleveland Orchestra, Concertgebouworkestern i Amsterdam och Wienerfilharmonikerna.

Karriär

Gardiner började dirigera vid femton års ålder. Han studerade historia och arabiska vid King's College i Cambridge innan han började sina musikstudier för Thurston Dart vid King’s College i London och senare för Nadia Boulanger i Paris.

Redan under sin tid i Cambridge bildade han Monteverdikören med vilken han gjorde sin dirigentdebut i Wigmore Hall i London 1966. 1968 bildade han Monteverdi Orchestra som ett komplement till kören. Orkestern kom senare att bli English Baroque Soloists.

Gardiner gjorde sin operadebut med Mozarts Trollflöjten 1969 på English National Opera och på Covent Garden framträdde han första gången 1973 då han dirigerade Glucks Ifigenia på Tauris. 1990 bildade han en ny orkester för att med den framföra 1800-talsmusik: Orchestre Révolutionnaire et Romantique.

I samband med Monteverdikörens 25-årsjubileum 1989 gjordes en världsturné med Monteverdis vesper Vespro della Beata Vergine 1610.

Gardiner adlades av den brittiska drottningen 1998 och under år 2000 framförde Gardiner under 52 veckor Bachs samtliga kantater runt om i Europa och i USA.

John Eliot Gardiner har gästat Sverige med Monteverdikören vid flera tillfällen, senast i samband med Föreningen Sveriges Körledares konvent i Lund och Köpenhamn år 2000.

Källor

Engelska Wikipedia

Noter

  1. ^ SNAC, John Eliot Gardiner, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Discogs, John Eliot Gardiner, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Brockhaus Enzyklopädie, John Eliot Gardiner.[källa från Wikidata]
  4. ^ Libris, 26 mars 2018, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, www.haendelhaus.de , läst: 14 november 2018.[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, www.schumann-portal.de , läst: 20 november 2018.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, www.bachfestleipzig.de , läst: 13 november 2018.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, www.ram.ac.uk , läst: 5 november 2018.[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, www.rcm.ac.uk .[källa från Wikidata]

Externa länkar

  • John Eliot Gardiner (Conductor) — Short Biography
  • Monteverdi website (Monteverdi Choir, English Baroque Soloists, Orchestre Révolutionnaire et Romantique, and John Eliot Gardiner)
  • Interview with John Eliot Gardiner
v  r
Mottagare av Léonie Sonnings musikpris
Igor Stravinskij (1959) Leonard Bernstein (1965) Birgit Nilsson (1966) Witold Lutosławski (1967) Benjamin Britten (1968) Boris Christoff (1969) Sergiu Celibidache (1970) Artur Rubinstein (1971) Yehudi Menuhin (1972) Dmitrij Sjostakovitj (1973) Andrés Segovia (1974) Dietrich Fischer-Dieskau (1975) Mogens Wöldike (1976) Olivier Messiaen (1977) Jean-Pierre Rampal (1978) Janet Baker (1979) Marie-Claire Alain (1980) Mstislav Rostropovitj (1981) Isaac Stern (1982) Rafael Kubelík (1983) Miles Davis (1984) Pierre Boulez (1985) Svjatoslav Richter (1986) Heinz Holliger (1987) Peter Schreier (1988) Gidon Kremer (1989) György Ligeti (1990) Eric Ericson (1991) Georg Solti (1992) Nikolaus Harnoncourt (1993) Krystian Zimerman (1994) Yuri Bashmet (1995) Per Nørgård (1996) András Schiff (1997) Hildegard Behrens (1998) Sofija Gubajdulina (1999) Michala Petri (2000) Anne-Sophie Mutter (2001) Alfred Brendel (2002) György Kurtág (2003) Keith Jarrett (2004) John Eliot Gardiner (2005) Yo-Yo Ma (2006) Lars Ulrik Mortensen (2007) Arvo Pärt (2008) Daniel Barenboim (2009) Cecilia Bartoli (2010) Kaija Saariaho (2011) Jordi Savall (2012) Simon Rattle (2013) Martin Fröst (2014) Thomas Adès (2015) Herbert Blomstedt (2016) Leonidas Kavakos (2017) Mariss Jansons (2018) Hans Abrahamsen (2019) Barbara Hannigan (2020)
Auktoritetsdata
• WorldCat • VIAF: 113713740LCCN: n81015373ISNI: 0000 0001 2103 9156GND: 123592704Libris XL: zw9dhv0h4x72jft Katalogiserade verk. Andra katalogiserade bidrag.SUDOC: 079000169BNF: cb13894305b (data)BIBSYS: 99067343MusicBrainz: eb4fb6c3-f8e5-4923-aea9-436fcf3cf2c0NKC: js20020122049ICCU: RAVV090564BNE: XX1017903CiNii: DA08195377CANTIC: a12184251