Jan Stefenson

Jan Harald Stefenson, född 23 september 1924 i Skeppsholms församling i Stockholm, död 13 oktober 2015 i Askim[1][2], var en svensk professor och civilingenjör.

Biografi

Stefenson tog civilingenjörsexamen 1948 vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och var därefter anställd som konstruktör vid Leven Shipyard i Dumbarton, Skottland från 1950 och vid Kockums mekaniska verkstad från 1954.

På uppdrag av Stiftelsen Svensk Skeppsforskning (SSF) och inbjudna av U.S. Atomic Energy Commission deltog Stefenson och Lars Nordström (sedermera generaldirektör för Statens Kärnkraftinspektion) 1959 som observatörer vid byggandet av världens första atomdrivna lastfartyg N/S Savannah. De amerikanska värdarna visade stor öppenhet, och Stefenson och Nordström stor receptivitet, och utbytet kom sedan att dokumenteras 1960 i Teknisk Tidskrift[3][4], som utförligt beskrev möjligheter och begränsningar med atomdrift i fartyg.

Han blev 1960 ritkontorschef vid Uddevallavarvet och 1964 chef för maskinutvecklingsavdelningen vid Götaverken. 1971 blev han överingenjör och biträdande chef i det nystartade företaget Aims AB (Analytical Institute for Maritime Services) med uppdrag att ta fram tekniska utredningar samt genomföra forsknings- och utvecklingsuppgifter inom svensk sjöfart.[5] Han avancerade 1976 till VD för Aims AB.[6]

Stefenson kom att delta i många utvecklingsprojekt angående konstruktion och propulsion av fartyg. Detta tillsammans med hans långa varvskarriär meriterade honom 1983 för professuren vid Chalmers i ämnet kraft- och värmeanläggningars systemteknik som hörde till Sektionen för maskin- och skeppsteknik,[7] och innehade professuren till sin pensionering 1990.[7]

Familj

Jan Stefenson var son till kommendör Jens Stefenson (1895–1986) och Astrid (1898–1977), född Grönberg, samt bror till Bror Stefenson.

Bibliografi (urval)

  • 1972 – Gasturbiner i handelsfartyg: utveckling fram till mitten av 1980-talet. Rapport / Stiftelsen svensk skeppsforskning, 0282-2806 ; 78. Göteborg. Libris 1192461 
  • 1974 – Alternativa maskinerier för containerfartyg.. SSF rapport, 0348-2502 ; 104. Göteborg. Libris 1808441 
  • 1974 – Alternativa maskinerier för 500,000 tdw tankfartyg.. SSF rapport, 0348-2502 ; 103. Göteborg. Libris 1808440 
  • 1976 – Gisaeus, Carl; Stefenson Jan. Bränsleprisets inverkan på val av maskineri. SSF rapport, 0348-2502 ; 122. Libris 693841 
  • 1985 – Maskinstyrka för mindre fartyg och fiskebåtar. Intern skrift / Institutionen för energiteknik, Avd. f. kraft- och värmeanläggningars systemteknik, Chalmers tekniska högskola, 99-0381830-0 ; 1985:2. Göteborg: Chalmers tekniska högskola. Libris 540941 

Källor

  • Stefenson, Jan i Vem är Vem?: Götaland utom Skåne, Halland, Blekinge (andra upplagan, 1965)

Noter

  1. ^ Sveriges dödbok 1860–2017 (Version 7.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2018. ISBN 9789188341310 
  2. ^ ”Dödsannons Jan Stefenson”. Familjesidan.se. https://www.familjesidan.se/cases/jan-stefenson/funeral-notices. Läst 2 januari 2019. 
  3. ^ ”N/S "Savannah"”. Teknisk Tidskrift: s. 1265-1281. 20 maj 1960. https://runeberg.org/tektid/1960/1291.html. Läst 4 november 2017. 
  4. ^ Lars O. Olsson (1997). ”Skall vi bygga atomfartyg? Svensk varvsindustri och frågan om atomdrift till sjöss, 1955-65”. Varv. Arkiverad från originalet den 1 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160801095311/http://www.bxn.se/v97sid4-29.htm. 
  5. ^ ”Bolag forskar om miljöproblem på fartyg”. Dagens Nyheter. 26 mars 1971. https://arkivet.dn.se/sok?q=%22jan+stefenson%22&from=1864-12-23&to=2020-12-31. 
  6. ^ ”Personnytt”. Dagens Nyheter. 5 mars 1976. https://arkivet.dn.se/sok?q=%22jan+stefenson%22&from=1864-12-23&to=2020-12-31. 
  7. ^ [a b] Anders Ulfvarson (3 december 2015). ”Minnesord Jan Stefenson”. Svenska Dagbladet. https://www.pressreader.com/sweden/svenska-dagbladet/20151203/281994671416191. Läst 5 november 2017. 

Externa länkar

  • Jan Stefenson i Libris
Auktoritetsdata
• VIAF: 33145192868770410072 • Libris XL: 0xbfn1pj05gwf8l Katalogiserade verk. Andra katalogiserade bidrag.