Jadid

Jaditerna^[1] var muslimska reformatorer inom det ryska kejsardömet under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. De benämnde sig själva som antingen Taraqqiparvarlar ('de progressiva'), Ziyalilar ('de intellektuella') eller som Yäşlär/Yoshlar ('ungdomarna').^[2] Jaditerna hävdade att kejsardömets muslimer hade gått in i en period av förfall som enbart kunde rättas till genom kulturella reformer och ny kunskap. Trots stora ideologiska skillnader inom Jadid-rörelsen utmärkte sig Jaditerna via sin användning av tryckt material för att få ut sitt budskap om usul ul-jadid^[3]. En ledande gestalt vid utbildningsreformen var krimtataren Ismail Gasprinski (1851-1914), vars idéer fördes tillbaka till Centralasien av Mahmud Kjoja Behbudiy^[4] (författare till bland annat pjäsen "Padarkush" och tidig grundare av Jadidskolor i Turkestan). Jadid-medlemmar har erkänts och hedrats i Uzbekistan efter Sovjetunionens fall.^[5]

Referenser

Adeeb Khalid (1999). The Politics of Muslim Cultural Reform: Jadidism in Central Asia. University of California Press. ISBN 978-0-520-92089-7. https://books.google.com/books?id=HjNfWREAdMoC&printsec=frontcover&dq=turki+merchants+gifts&hl=en&sa=X&ved=0CGEQ6AEwCTgeahUKEwj3g-eDhrfIAhUBHT4KHQs6Brc#v=onepage&q&f=false

Noter

^ Devlet, Nadir (2004). Studies in the Politics, History and Culture of Turcic Peoples. Istanbul: Yeditepe University. https://www.academia.edu/4534001/STUDIES_IN_THE_POLITICS_HISTORY_AND_CULTURE_OF_TURKIC_PEOPLES
^ Khalid sid. 93.
^ Paul Bergne (2007). Birth of Tajikistan: National Identity and the Origins of the Republic. I.B.Tauris. sid. 16–. ISBN 978-0-85771-091-8. https://books.google.com/books?id=oioBAwAAQBAJ&pg=PA16#v=onepage&q&f=false
^ Khalid sid. 80.
^ Sarah Kendzior, The Death of Islam Karimov and the Unraveling of Authority in Uzbekistan, World Politics Review, 2016-11-01.