Heinrich Neuhaus

För pianisten med samma namn, se Heinrich Neuhaus (pianolärare).
Hela panoramat över Stockholm, 1870-tal

Heinrich Neuhaus, född 1 juli 1833 i Kaufbeuren i Bayern, död 1 juni 1887 i Stockholm, var en svensk litograf, född i Tyskland. Hans mest kända arbete var ett panorama över Stockholm som han upprättade 1870-talet.

Biografi

Heinrich Neuhaus verk "Konung Gustaf II Adolfs död i slaget vid Lützen"

Neuhaus kom till Sverige för att arbeta som litograf vid Schlachter & Seedorff; när företaget införlivades med Centraltryckeriet 1874 följde han med till det nya företaget. Han lämnade företaget 1880 för att tillsammans med Lars Östlin starta en egen firma. När denna upphörde anställdes han vid Generalstabens litografiska anstalt där han verkade fram till sin död. Som konstnär känner man till några litografier med historiska motiv utförda av Neuhaus, bland annat Konung Gustaf den förste tager afsked af Rikets Ständer (Konstakademien) samt Hertig Carl afslutar Upsala möte (Kungliga biblioteket).

Panoramat

Neuhaus största och mest kända arbete var den snedbildskarta i isometriskt perspektiv, Neuhaus panorama, som han ritade över Stockholm på 1870-talet. I den stora panoramabilden är varje byggnad avbildad med en förvånansvärd exakthet. Enligt uppgift vandrade Neuhaus genom varje kvarter och skissade av fasader och gårdsbebyggelse. En beräkning har visat att Neuhaus valde en blickpunkt med en höjd av ungefär 10 000 meter rakt söder om staden. Som underlag för sitt arbete kunde Neuhaus även nyttja den mycket exakta karta Trakten omkring Stockholm i IX blad som utgavs år 1861 av Topografiska corpsen.

När Neuhaus upprättade panoramat över Stockholm hade staden börjat växa till en storstad. Vissa drag av landsbygd, speciellt på Ladugårdslandet, fanns dock fortfarande kvar. Neuhaus panorama ger en mycket god bild av Stockholm i brytningstid och låg på vissa detaljer före sin tid. Så redovisar han exempelvis Sturegatan i hela sin längd och Strandvägen som den såg ut först 1878, alltså några år efter panoramats tillkomst. Likaså syns Veterinärinstitutets byggnader vid Ladugårdslandstullen som invigdes först 1880. Det tyder på att Neuhaus var väl insatt i stadens planering och att han hade tillgång till ritningar för planerade byggnader och väger.

När Centraltryckeriet eldhärjades 1875 förstördes den litografiska avdelningen, och därmed hela upplagan av panoramat. Troligen förstördes även allt underlag inklusive skisser och uppmätningar. Några kartexemplar räddas genom att litografen C. E. Markman lånat hem några blad kvällen före branden. Kartan gavs ut första gången 1893 och återutgavs 1954 av Magnus Lundqvist och Gösta Selling med en utförlig inledning. Vid Lundquist / Sellings publikation användes reproduktioner av Kungliga Bibliotekets kartexemplaret. Då trodde man att Kungliga biblioteket och Stockholms stadsmuseums exemplar var de enda återstående, men 1957 återfanns ytterligare ett exemplar i Stockholms stads statistiska kontors arkiv.

Representerad

Neuhaus finns representerad vid Nationalmuseum med ett verk med titeln Konung Gustaf II Adolfs död i slaget vid Lützen.[1]

Neuhaus stockholmspanorama, detaljer

  • Klara sjö och Stockholms centralstation.
    Klara sjö och Stockholms centralstation.
  • Gamla stan och Riddarholmen.
    Gamla stan och Riddarholmen.
  • Skeppsholmen och Kastellholmen.
    Skeppsholmen och Kastellholmen.
  • Södra station.
    Södra station.
  • Nyybroviken och Strandvägen.
    Nyybroviken och Strandvägen.

Noter

  1. ^ Nationalmuseum: Heinrich Neuhaus

Källor

  • Gösta Selling och Magnus Lundqvist, red (1897). Heinrich Neuhaus Panorama över Stockholm på 1870-talet. Stockholm. Libris 840330 
  • Stockholms stadsmuseum: Östermalm II, byggnadsinventering: Inledning

Externa länkar

  • World Digital Librarys presentation av Panorama över Stockholm.
  • Wikimedia Commons har media som rör Heinrich Neuhaus.
    Bilder & media
v  r
Historiska avbildningar av Stockholm
Historiska bildverk
Blodbadsplanschen (1524) · Vädersolstavlan (1535) · Stockholmsvyerna i Civitates orbis terrarum (1570-talet) · Stockholms stadsmuseums 1600-talspanorama (före 1636) · Keysers panorama (1637) · Sigismund von Vogels stockholmspanorama (1647) · Wolfgang Hartmanns utsikt över Stockholm från öster (1650) · Johan Sasses vy över Stockholm från väster (1652) · Kopparstick från Karl X Gustavs begravning (1660) · Stockholmsvyerna i Suecia antiqua et hodierna (ca 1660-1710) · Tre Kronor från Slottsbacken (1661) · Sverige under år 1674 (1674) · Johan Fredrik Martins stockholmspanorama (1770-talet) · Johan Sevenboms stockholmsutsikter (1770-1784) · Elias Martins "Utsikt över Stockholm" (1790-talet) · Carl Johan Billmarks stockholmspanorama (1868) · Heinrich Neuhaus stockholmspanorama (1870-talet) · OA Mankells stockholmspanorama (1870-1871) · Stockholms stads byggnadsritningar (1713–1978)
Historiska kartverk
Stadslandskapets
förändringar i bild
Portal:Stockholm