Cumulus

För andra betydelser, se Cumulus (olika betydelser).

Cumulus
Cumulusmoln av arten cumulus humilis.
Svensk benämning	Stackmoln
Förkortning	Cu
Höjd	600-9 000
Nederbördsmoln?	Congestus kan ge lättare skurar.

Cumulus humilis (vackertvädersstackmoln)

Cumulusmoln, eller stackmoln, förkortning Cu, är ett huvudmolnslag som uppstår genom konvektion. Cumulusmolnen är ofta blomkålsliknande och har en molnbas mellan cirka 600 och 3 000 meter över markytan. Toppen på de mest upptornade molnen kan nå upp till 9 000 meters höjd. Cumulusmoln består vanligen endast av vattendroppar. Om temperaturen är betydligt under noll grader kan iskristaller bildas i molnet.

Typer av cumulusmoln

Cumulus humilis "vackertvädersstackmoln" (Cu hum) - med endast liten vertikal utsträckning
Cumulus mediocris "blomkålsmoln" (Cu med) - med måttlig vertikal utsträckning
Cumulus congestus "upptornade stackmoln" (Cu con) med stor vertikal utsträckning
Cumulus fractus (Cu fra) - moln med sönderrivet utseende

Form som är tillämpbar på cumulusmoln

radiatus "molngator" (ra) - moln i parallella band

Ytterligare kännetecken och följemoln

pileus (pil) - "hätta", följemoln i form av en liten hätta med liten horisontell utsträckning
velum (vel) - "segelformad", följemoln bestående av ett slöjliknande moln hopsmält med övre delen av cumulusmolnet
virga (vir) - "fallstrimmor", nederbörd som ej når marken
arcus (arc) - "båge", moln med främre rundad del
pannus (pan) - "formad som ett tygstycke", "trasa", följemoln bestående av sönderrivna moln under huvudmolnet
tuba (tub) - "trumpetformad", hängande molnpelare som avslöjar en virvel under molnet

Observationer

Små cumulusmoln kan bli talrika och sammanpackade att man kan förväxla dem med stratocumulus eller altocumulus. Cumulusmoln har dock kupolformade toppar och har inte undersidor som är sammansmälta.

Cumulus congestus skiljs från cumulonimbus genom att cumulonimbus har trådig eller strimmig vävnad i sin övre del. Cumulusmoln ger, enligt internationell överenskommelse, aldrig blixt, åska eller hagel.

Cumlus fractus har större mäktighet än stratus fractus och är vanligen vitare och mindre genomskinlig. Cumulus fractus har ibland kupolformad topp, vilket stratus fractus aldrig har.

Referenser

Tryckta källor

Pretor-Pinney, Gavin; Waltman Kjell, Sanderson Bill (2007). Molnskådarens guide. Malmö: Damm. Libris 10428514. ISBN 978-91-7130-737-8 (inb.)
World Meteorological Organization (1977). Internationell molnatlas. Instruktioner för tjänstens tekniska bedrivande, 99-0339359-8 ; 5 (3., förkortade utg.). Norrköping: SMHI. Libris 344953. ISBN 99-03-39359-8 (Inb.)

Se även

Wikimedia Commons har media som rör Cumulus.
Bilder & media

Huvudmolnslag

A. Höga moln	Cirrus (fjädermoln, Ci) • Cirrostratus (slöjmoln, Cs) • Cirrocumulus (makrillmoln, Cc)

B. Medelhöga moln	Altostratus (skiktmoln, As) • Altocumulus (böljemoln, Ac)

C. Låga moln	Stratus (dimmoln, St) • Stratocumulus (valkmoln, Sc) • Cumulus (stackmoln, Cu)

D. Stor vertikal utsträckning	Nimbostratus (regn- eller snömoln, Ns) • Cumulonimbus (by- eller åskmoln, Cb)