En majoritet av den yrkesverksamma befolkningen arbetar utanför kommunen men av dagbefolkningen är en stor andel sysselsatta inom offentliga sektorn.
Sedan kommunen bildades på 1970-talet har andelen invånare stigit kraftigt, med en ökning på omkring 65 procent mellan åren 1975 och 2020. Under de första mandatperioderna på 2010-talet styrde de rödgröna men efter valet 2018 styr en regnbågskoalition.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna Botkyrka och Grödinge. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Två sydliga utlöpare av Mälaren, Albysjön och Tullingesjön finns och den förstnämnda ligger på gränsen till Huddinge kommun medan den andra ligger utanför Tullinge. Norra kommundelen domineras till stor del av bebyggda områden, medan den södra delen består av mycket skog och äng. Längst i söder tar kommunen även del av havet genom Grödingeviken, en del av Östersjön.
År 2022 fanns det 12 naturreservat i kommunen.[12]Ensta ö är ett kommunalt reservat bestående av ön med samma namn i i sjön Uttran samt en del av fastlandet öster om ön. I reservatet finns äldre barr- och blandskogar.[13]Östra Bröta är liksom Ensta ö ett kommunalt reservat med gammal skog.[12] "Stockholms läns största åsgrop med ett djup av hela 31 meter" hittas i Pålamalms naturreservat. I reservatet växer kammossa, husmossa och blåbär.[14]
Norsborg (postnummer i serien 145 XX) Omfattar Norra Botkyrka. Ett fåtal gränsnära i Salems kommun
Tullinge (postnummer i serien 146 XX) Omfattar huvudsakligen kommundelen Tullinge. Enstaka adresser gränsnära i Haninge kommun (Dammbro)
Tumba (postnummer i serien 147 xx) Omfattar huvuddelen av centralorten med omnejd
Uttran (postnummer 147 60 - 147 63) Omfattar del av Tumba
Styre och politik
Styre
De rödgröna styrde kommunen efter valet 2010 och behöll därefter makten efter valet 2014.[16] Efter valet 2018 tog en regnbågskoalition bestående av Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet över makten.[17] Från den 28 augusti 2023 styrdes Botkyrka av fyra partier bestående av Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna. [18] 6 november på ett extrasammankallat kommunfullmäktige tog Moderaterna, Tullingepartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna, med hjälp av partilösa vildar (tidigare socialdemokrater), över styret av kommun. De partilösa vildarna har flera tunga uppdrag i det nya styret. [19]
Arbetslivet var i början av 2020-talet tydligt präglat av Botkyrkas roll som förortskommun då nästan 70 procent av de boende hade arbeten utanför kommunen och då främst i Stockholm. Samtidigt var andelen som pendlar till Botkyrka stor, omkring 30 procent av alla arbetstillfällen i kommunen hölls av inpendlare. Omkring 90 procent av företagen i kommunen var småföretag. Omkring 40 procent av den yrkesverksamma dagbefolkningen arbetade inom den offentliga sektorn och knappt en tiondel var sysselsatta inom tillverkningsindustrin. Bland större företag inom tillverkningsindustrin märks DeLaval International AB och Alfa Laval AB. Andra viktiga näringsgrenar var handel, kommunikation samt finansiell verksamhet.[29]
Infrastruktur
Transporter
Norra delen av kommunen genomkorsas från nordöst mot sydväst av E4 och E20. Vid Alby avtar länsväg 258 söderut som vid Tumba har anslutning till länsväg 226 österut och slutar vid Vårsta där länsväg 225 ansluter från väster och tar av mot söder. Länsväg 257 tar av från 225:an österut.
Norra delen av kommunen genomkorsas av Västra stambanan som trafikeras av Stockholms pendeltåg med stationer vid Tullinge och Tumba. Även Stockholms tunnelbana sträcker sig genom norra delen av kommunen med stationer vid Fittja, Alby, Hallunda och Norsborg som är slutstation på röda linjen.
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 95 260 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 24:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Botkyrka kommun 1970–2020[30]
År
Folkmängd
1970
26 673
1975
57 286
1980
65 218
1985
66 326
1990
68 542
1995
69 500
2000
73 097
2005
76 592
2010
82 608
2015
89 425
2020
94 847
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2022 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 58 784, eller 61,63 % av befolkningen (hela befolkningen: 95 383 den 31 december 2022). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 35 384, eller 47,04 % av befolkningen (hela befolkningen: 75 216 den 31 december 2002).[31]
Bakgrund den 31 december 2022
Antal
Andel (%)
Varav män
Kvinnor
Utrikes födda
41 643
43,66
21 601
20 042
Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar
17 141
17,97
8 728
8 413
Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder
8 027
8,42
4 209
3 818
Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar
28 572
29,96
14 414
14 158
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Botkyrka kommun.[32]
Delar av orterna Alby, Fittja och Hallunda/Norsborg klassades av 2021 som särskilt utsatta områden av polisen och delar av området Storvreten i Tumba klassades som utsatt område.[33]
Blasonering: I rött fält en stående med gloria försedd Sankt Botvidsbild av guld, hållande i högra handen en yxa och i den vänstra en fisk, båda av silver.
Botkyrka kyrka är helgad åt S:t Botvid, som lär vara begravd där. Därför hamnade han på Botkyrka landskommuns vapen, när ett sådant fastställdes 1954. Initiativ till vapnet togs av Erik Castegren, Pontus Eriksson och Evald Wahlström. Heraldikerämbetet arbetade fram ett förslag till vapenbild tecknad av konstnärinnan Brita Grep, en valvmålning av Sankt Botvid i Ytterlännäs gamla kyrka i Ångermanland och en skulptur från det gamla altarskåpet i Hammarby kyrka var förebild. Vid mitten av 1970-talet fanns planer på att ersätta vapnet. I vardagliga sammanhang ersattes vapnet med ett vågigt B. Efter en lång och het debatt beslutades dock 6 november 1978 att botvidsvapnet skulle fortsätta vara symbol för Botkyrka kommun. I samband med att Salems kommun avknoppades 1983 gjordes en översyn av vapenbilden och en enklare variant togs i bruk i januari 1983.[39]
Det registrerades hos PRV1974 och återigen 1983, efter det att kommunen delats.
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
^Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
^Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Huddinge tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^6 § Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724)
^”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 december 2014. https://web.archive.org/web/20141230042559/http://www.scb.se/sv_/Om-SCB/Nyheter-och-pressmeddelanden/Behallare-for-Nyheter-och-Pressmeddelanden/Om-oar/. Läst 4 januari 2015.
^ [a b] ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat.html. Läst 11 juni 2022.
^”Ensta ö”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat/ensta-o.html. Läst 11 juni 2022.
^”Pålamalm”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat/palamalm.html. Läst 11 juni 2022.
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^Rundberg, Hampus (21 september 2018). ”Nytt blocköverskridande styre i Botkyrka”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/val2018/nytt-blockoverskridande-styre-i-botkyrka. Läst 11 juni 2022.
^”Politiska partier”. www.botkyrka.se. https://www.botkyrka.se/kommun-och-politik/sa-styrs-kommunen/politik-och-organisation/politiska-partier. Läst 11 juni 2022.
^”Styret i Botkyrka kastar ut Centerpartiet: Kan inte fortsätta”. Aftonbladet. 27 augusti 2023. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/kEz9nX/s-i-botkyrka-kastar-ut-c?fbclid=IwAR2KVQv50FWjAhUVTqPm021lGsYcmG6hz7ZGcvC6leAPjrJlh0dD8oDMWaI. Läst 28 augusti 2023.
^”Klart med nytt styre i Botkyrka”. Aftonbladet. 6 november 2023. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/y6BGBK/klart-med-nytt-styre-i-botkyrka. Läst 8 november 2023.
^”Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden - Förtroendevalda i Botkyrka kommun”. botkyrka.tromanpublik.se. https://botkyrka.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=51e6818b-c161-4d4e-823b-d0f96dd4f88f. Läst 14 juni 2022.
^”Kultur- och fritidsnämnden - Förtroendevalda i Botkyrka kommun”. botkyrka.tromanpublik.se. https://botkyrka.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=9cdda302-a4fc-4d3c-9b56-8e6b5e7d508c. Läst 14 juni 2022.
^”Miljö- och hälsoskyddsnämnden - Förtroendevalda i Botkyrka kommun”. botkyrka.tromanpublik.se. https://botkyrka.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=8f3b08bd-68b2-4ae3-9d0b-0f77323d6e47. Läst 14 juni 2022.
^”Samhällsbyggnadsnämnden - Förtroendevalda i Botkyrka kommun”. botkyrka.tromanpublik.se. https://botkyrka.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=fe890d98-ffbe-4722-974d-ca3c3401ba6c. Läst 14 juni 2022.
^”Socialnämnden - Förtroendevalda i Botkyrka kommun”. botkyrka.tromanpublik.se. https://botkyrka.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=7ea40952-7c0d-40b9-9826-b4c9a81de4b5. Läst 14 juni 2022.
^”Teknik- och fastighetsnämnden - Förtroendevalda i Botkyrka kommun”. botkyrka.tromanpublik.se. https://botkyrka.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=9f6a46ce-579d-4ec4-9170-7b67e5c44f5a. Läst 14 juni 2022.
^”Utbildningsnämnden - Förtroendevalda i Botkyrka kommun”. botkyrka.tromanpublik.se. https://botkyrka.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=ac830776-c0aa-4325-be36-8e93de6685d9. Läst 14 juni 2022.
^”Valnämnden - Förtroendevalda i Botkyrka kommun”. botkyrka.tromanpublik.se. https://botkyrka.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=a54e3bac-7a31-4b62-adb8-5ff65d2c2ee3. Läst 14 juni 2022.
^”Vård- och omsorgsnämnden - Förtroendevalda i Botkyrka kommun”. botkyrka.tromanpublik.se. https://botkyrka.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=58c9b5f6-1a73-4c8f-83c6-dd18c31e9ee5. Läst 14 juni 2022.
^”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/sq/120868.
^”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2022”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/. Läst 18 april 2023.
^ [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 1 juni 2022.
^Kartgränser utsatta områden i region Stockholm. Polismyndigheten. 1 december 2021. sid. 3–6. https://polisen.se/siteassets/dokument/ovriga_rapporter/region-stockholm-kartgranser-utsatta-omraden-2021.pdf/download?v=3825cb67d892acb59e720df08052cfa8.
^”Hallunda kulturstig – Visitbotkyrka.se”. visitbotkyrka.se. Arkiverad från originalet den 26 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220626022441/http://visitbotkyrka.se/hallunda-kulturstig/. Läst 11 juni 2022.
^”Botkyrkamonumentet - Sveriges Historia”. sverigeshistoria.se. Arkiverad från originalet den 7 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220707052102/https://sverigeshistoria.se/for-elever/foremal/botkyrkamonumentet/. Läst 11 juni 2022.
^”L2017:4372 Fästning/skansFornlämning”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/d7d9ecea-f1de-4594-86b6-7180c3dd0755. Läst 11 juni 2022.
^”L2017:1799”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/7882fb41-f37c-4eb3-903e-254f6a7bf2c9. Läst 11 juni 2022.
^”L2017:2310”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/ba35d9cd-95ed-4673-96b3-71e260e1b7c7. Läst 11 juni 2022.
^Sörmländska kommunvapen i Stockholms län, Ingrid Padel i Sörmlandsbygden 1985
^”Lida friluftsområde”. www.botkyrka.se. https://www.botkyrka.se/uppleva-och-gora/natur-och-friluftsliv/lida-friluftsomrade. Läst 12 juni 2022.
^”Utforska via kartan”. Lida friluftsgård. https://lida.se/utforska-via-kartan/. Läst 12 juni 2022.
^”Stipendier och Botkyrkas stjärnor”. www.botkyrka.se. https://www.botkyrka.se/uppleva-och-gora/stipendier-och-stod/stipendier-och-botkyrkas-stjarnor. Läst 12 juni 2022.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Botkyrka kommun.