Boeing E-4B
| E-4B | |
 | |
| Beskrivning | |
|---|---|
| Typ | Stridsledning och VIP-transport |
| Besättning | maximalt 112 |
| Första flygning | 13 juni 1973 (E-4A) 10 juni 1978 (E-4B) |
| I aktiv tjänst | 1974 – |
| Versioner | E-4A E-4B (samtliga uppgraderade 1985 till E-4B) |
| Ursprung |  USA |
| Tillverkare | Boeing |
| Antal tillverkade | 4 |
| Utvecklad från | Boeing 747-200 |
| Data | |
| Längd | 70,5 meter |
| Spännvidd | 59,7 meter |
| Höjd | 19,3 meter |
| Vingyta | 510 m² |
| Tomvikt | 190 000 kg |
| Max. startvikt | 374 850 kg |
| Max. bränslevikt | 185 973 kg |
| Motor(er) | 4× General Electric CF6-50E2 |
| Dragkraft | 4× 234 kN |
| Prestanda | |
| Räckvidd med max. bränsle | 11 000 km |
| Max. flyghöjd | 14 000 meter |
| Dragkraft/vikt: | 0,26 |
| Vingbelastning | 730 kg/m² |
E-4B, också känd som National Airborne Operations Center (förkortning: NAOC) eller Nightwatch, även informellt benämnt som Doomsday Plane, är ett stort stridsledningsflygplan i USA:s flygvapen.[1] Det finns sammanlagt fyra stycken E-4B och de är samtliga baserade på Offutt Air Force Base utanför Omaha i Nebraska där det opereras av 55th Wing.[2][3]
Bakgrund och roll
E-4B byggdes för att kunna fungera som en mobil ledningscentral för USA:s väpnade styrkor vid utbrottet av ett kärnvapenkrig och är utrustat för att kunna klara sig från en elektromagnetisk puls (EMP).[3] E-4B är baserat på passagerarflygplanet Boeing 747-200.[2]
E-4B används i regel som försvarsministerns tjänsteflygplan vid utlandsresor för att tillgodose dennes komfort- och säkerhetsbehov samt för att kunna upprätthålla krypterade förbindelser med presidenten, försvarschefen och militärbefälhavarna för att säkerställa dennes befälsroll.[2] Jimmy Carter och Ronald Reagan är de enda som rest ombord på E-4B i egenskap av USA:s president.[4]
Fram till 1994 var den officiella benämningen National Emergency Airborne Command Pos (förkortning: NECAP).[4] Samma år fick flygplanstypen i uppdrag att även kunna användas för att stödja Federal Emergency Management Agency (FEMA) vid händelse av naturkatastrofer.[2][3][4]
E-4B är tänkt att vara i tjänst fram till 2033, då de planeras att ersättas av Survivable Airborne Operations Center (SAOC), som likt dem nuvarande flygplanstypen är tänkt att bestå av modifierade trafikflygplan.[5]
E-4B i populärkultur
- Förekommer i filmen By Dawn's Early Light som bygger på Trinity's Child av William Prochnau.
- Förekommer i filmen The Sum of All Fears, filmatiseringen av Tom Clancys Summan av skräck.
Se även
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Boeing E-4, tidigare version.
Noter
- ^ Newdick, Thomas; Rogoway, Tyler (23 juli 2021). ”E-4B “Doomsday Plane” Just Made A Highly Unusual Visit To Secretive Tonopah Test Range Airport (Updated)” (på engelska). www.thedrive.com. The Drive. https://www.thedrive.com/the-war-zone/41669/e-4b-doomsday-plane-just-made-highly-unusual-visit-to-secretive-tonopah-test-range-airport. Läst 17 maj 2022.
- ^ [a b c d] ”E-4B” (på engelska). www.af.mil. Air Force Global Strike Command, Public Affairs Office. 11 2016. https://www.af.mil/About-Us/Fact-Sheets/Display/Article/104503/e-4b/. Läst 17 maj 2022.
- ^ [a b c] ”E-4 ADVANCED AIRBORNE COMMAND POST” (på engelska). www.boeing.com. Boeing. 2022. https://www.boeing.com/history/products/e-4-airborne-command-post.page. Läst 17 maj 2022.
- ^ [a b c] Hopkins, Robert (24 maj 2021). ”The History Of American Presidents Flying Aboard Doomsday Planes” (på engelska). www.thedrive.com. The Drive. https://www.thedrive.com/the-war-zone/40661/the-presidents-and-the-doomsday-planes. Läst 17 maj 2022.
- ^ ”E-4 NAOC” (på engelska). www.airforcemag.com. Air & Space Forces Association. https://www.airforcemag.com/weapons-platforms/e-4b/. Läst 17 maj 2022.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Boeing E-4.
| |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
