Antiepileptika

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2021-08)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Antiepileptika är en medicinsk term som betyder "medel mot epilepsi". De flesta antiepileptika verkar i största allmänhet dämpande på hjärnans signaler. Några antiepileptika har inte medvetet framforskats såsom medel mot epilepsi; istället har man testat medel som verkat dämpande på neuronens signalkapacitet för att se om de haft någon verkan på epilepsi. Äldre antiepileptiska medel har ofta mycket besvärliga biverkningar.

Vissa antiepileptiska medel, exempelvis lamotrigin och valproat, används även som humörsstabiliserande medel, vid psykiska sjukdomar såsom bipolär sjukdom och schizofreni.

Andra behandlingar mot epilepsi kan vara hjärnkirurgi eller olika typer av hjärnstimulans såsom deep brain stimulation eller transkraniell magnetstimulering. Detta är sällan förstahandsbehandling frånsett vissa medfödda tillstånd.

Vid psykogena icke-epileptiska anfall som kan vara svåra att särskilja från epileptiska anfall hjälper inte antiepileptisk behandling eftersom de underliggande faktorerna inte är neurologiska utan psykologiska. Feldiagnos eller försenad diagnos kan leda till biverkningar från höga doser av antiepileptika samtidigt som symtomen inte förbättras.[1]

Antiepileptika

Barbiturater

  • Fenobarbital (Fenemal, Fenobarbital)
  • Tiopental (Penthotal Natrium)

Bensodiazepiner

  • Nitrazepam (Apodorm, Mogadon, Nitrazepam Recip)
  • Klonazepam (Iktorivil)

Karboxamidderivat

  • Karbamazepin (Hermolepsin, Tegretol, Trimonil)
  • Oxkarbazepin (Trileptal)

Fettsyraderivat

  • Valproinsyra (Absenor, Ergenyl, Orfiril)
  • Vigabatrin (Sabrilex)

Övriga

Referenser

  1. ^ ”Behandling av psykogena icke-epileptiska anfall”. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). 15 februari 2022. https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbus-upplysningstjanst/behandling-av-psykogena-icke-epileptiska-anfall/. Läst 10 december 2022. 
v  r
Antiepileptika
Barbiturater
Barbexaclon | Metarbital | Metylfenobarbital | Fenobarbital | Primidon
Hydantoiner
Etotoin | Fosfenytoin | Mefenytoin | Fenytoin
Oxazolidinoner
Etadion | Parametadion | Trimetadion
Succinimider
Etosuximid | Mesuximid | Fensuximid
Bensodiazepiner
Karboxamider
Fettsyraderivat
Valpromid | Valnoctamid
Karboxylsyra
Valproinsyra (Valproat natrium) | Tiagabin
GABA-analoger
Gabapentin | Pregabalin | Progabid | Vigabatrin
Karbamater
Emylcamat | Felbamat | Meprobamat
Pyrrolidiner
Brivaracetam | Levetiracetam | Nefiracetam | Seletracetam
Övriga
Topiramat | Stiripentol | Fenacemid | Feneturid | Lamotrigin