Anna Hamilton Geete
| Anna Hamilton Geete | |
 | |
| Född | Anna Charlotta Hamilton 2 mars 1848 Husaby socken, Västergötland |
|---|---|
| Död | 24 februari 1913 (64 år) Borås |
| Yrke | Författare, översättare |
| Nationalitet | Svensk  |
| Språk | Svenska |
| Make | Gustaf Vilhelm Geete (1876–1913; hennes död) |
| Släktingar | Adolf Ludvig Hamilton (far) Agnes Geijer (mor) Hugo Hamilton (bror) Knut Archibald Hamilton (bror) Erik Gustaf Geijer (morfar) Anna Lisa Lilljebjörn (mormor) |
Anna Charlotta Hamilton Geete, född Hamilton 2 mars 1848 på Blombergs säteri i Husaby socken i Västergötland, död 24 februari 1913 i Borås,[1] var en svensk författare, översättare och tecknare.
Biografi
Hamilton Geete var dotter till landshövdingen i Upplands län Adolf Ludvig Hamilton och Agnes Geijer (Erik Gustaf Geijers enda dotter). Hon föddes på egendomen Blomberg och bodde där till 1863, då familjen flyttade till Uppsala. Redan som barn på Kinnekulle var hon intresserad av läsning och teckning. Under barndomen kom Hamilton Geete i kontakt med Edward Nonnens familj på Degeberg och där grundlades hennes intresse för engelsk litteratur och det engelska språket, som kom att bli ett andra modersmål. Sina enda utlandsresor företog hon 1861–1863, då hon tre gånger besökte Tyskland tillsammans med modern. Hon gifte sig 1876 med provinsialläkaren Gustaf Vilhelm Geete (1841–1916) efter en tioårig förlovningstid och hon blev svägerska till Robert Geete. De flyttade till Delsbo där maken blev distriktsläkare. Kontrasten var stor mellan vardagen i Delsbo och hennes tidigare liv som herrgårdsfröken och dotter på länsresidenset. Geetes flyttade 1879 till Skellefteå och senare blev maken provinsialläkare i Hjo. De flyttade slutligen till Borås 1893.
Som konstnär utförde Hamilton Geete huvudsakligen teckningar, men även enstaka porträtt och landskapsmålningar i akvarell. Hennes anlag för teckning och målning fick dock inte utvecklas under tiden som elev för Egron Lundgren med flera i Stockholm, utan hon fick istället avsmak för bildkonsten.
Därför kom hon istället att ägna sig åt litteraturen och översättningar. Hennes första översättning var av Skizzer och berättelser av Bret Harte 1873 och den kom att följas av närmare trettio verk av engelskspråkiga författare som Rudyard Kipling och Mark Twain. Hon är även för memoarverket I solnedgången (4 band, 1910–1914), där hon skildrar sin morfar Erik Gustaf Geijer och det Geijerska hemmet under morfaderns sista årtionde i livet, vilket utkom i flera upplagor.
Anna Hamilton Geete är begravd på Sankta Birgittas griftegård i Borås.[2]
Priser och utmärkelser
- 1901 – Letterstedtska priset för översättningar av engelska och amerikanska skönlitterära arbeten
Bibliografi
- Från Weimar till Stockholm för hundra år sedan : ett blad ur Amalia von Helvigs historia meddeladt : med 22 bilder. Stockholm. 1910. Libris 22384493. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-2662144
- I solnedgången : minnen och bilder från Erik Gustaf Geijers senaste lefnadsår. 1-4. Stockholm: Bonnier. 1910-1914. Libris 22549225. https://runeberg.org/isolnedg/
- Två väninnor : Helena Nyblom och Anna Hamilton-Geete / brev sammanställda av Holger Nyblom. Stockholm: Norstedt. 1950. Libris 1402947
Översättningar (urval)
- Alexander (1893). Krokvägar : roman. Stockholm: Askerberg. Libris 1620793
- Anstey, F (1887). En fallen afgud. Stockholm: Geber. Libris 1620898
- Auerbach, Berthold (1891). Josef i snön. Universal-bibliotek. Ny följd ; 4. Stockholm: Fahlcrantz. Libris 1627182
- Harte, Bret (1873-1889). Skizzer och berättelser. 1-2. Stockholm: Hæggström. Libris 2009612
- Kipling, Rudyard (1897). Mörker : en lifsbild. Stockholm: Gernandt. Libris w53sh8c6tmc128bw
- Marriott, Crittenden (1911). De döda skeppens ö (The isle of dead ships). Stockholm: Nordiska förlaget. Libris 1636905
- Murray, Christie (1893). I röfvarehänder : roman. Stockholm: Askerberg. Libris 1625016
- Philips, Francis Charles (1888). Maskstungen : spegelbilder ur nutidslifvet. Stockholm: Geber. Libris 1625523
- Ségur, Sophie de (1875). En åsnas lefnadsöden. Barn- och ungdomsbiblioteket Iduna ; 7. Stockholm: Centraltryckeriet. Libris 3045151
- Stevenson, Robert Louis (1897). Hemligheten med doktor Jekyll : berättelse. Stockholm: C. & E. Gernandt. Libris 10473440
- Twain, Mark (1885). Huckleberry Finns äfventyr. Stockholm: Seligmann. Libris 1497443
- Ward, Humphry (1893). David Grieves historia : roman. Stockholm: Geber. Libris 1627328
- Woolson, Constance Fenimore (1894). Anne : roman. Stockholm: Hökerberg. Libris 1627590
Se vidare: Svenskt översättarlexikon.
Referenser
Noter
- ^ Sveriges dödbok 7: 1860–2017. Sveriges Släktforskarförbund. 2018. Libris 5fmmd34c39cvtmg1. ISBN 9789188341280
- ^ SvenskaGravar
Tryckta källor
- Nyblom, Helena, Anna Geete, född Hamilton. Idun 11(1898): nr 9, sid 65-67.
- Svenskt konstnärslexikon del II sid 270, Allhems Förlag, Malmö.
- Svensk uppslagsbok (Malmö, 1932)
Vidare läsning
- Dahlgren, Lotten (1913). Anna Hamilton-Geete : "I solnedgångens" författarinna : (född år 1848 2/3, död 1913 24/2). Stockholm. Libris 2606777
- Dahlgren, Lotten (1913). ”Anna Hamilton Geete : in memoriam”. Dagny 1913 :10,: sid. 80-82. Libris 10150683
- Stolt, Carl-Magnus (2009). ”Fången i det förflutna : Geijers dotterdotter Anna Hamilton Geete”. Personhistorisk tidskrift 2009(105) :1,: sid. 51-67. 0031-5699. ISSN 0031-5699. Libris 11504573
- Sundström, Gun-Britt: Anna Hamilton Geete i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (10 november 2020) CC-BY
Externa länkar
- Gun-Britt Sundström: Anna Hamilton Geete, 1848–1913 hos Svenskt översättarlexikon
- Anna Hamilton Geete i Litteraturbankens Litteraturkarta - småstadens ensamhet
|
